Med i media – the Guardian

Har dykt upp på ett par ställen i olika stora medier den senaste tiden.

Först blev en av mina små spots från sajten Spotted by Locals utvald av engelska the Guardian till deras resetips. Och högst upp också med ordentlig byline.

Mina spotted-artiklar på tyska

Stockholmsbloggen jag skriver för har gjort en deal med den tyska tidningen Sued Deutsche där de får publicera 10 texter från 10 av Spotted by Locals stadsbloggar. De valde bland annat Stockholm och av de 10 texterna är 4 mina. Känns ju bra!

Svårt att läsa förstås om man inte kan tyska, men det är ändå bara en rak översättning från originalsajten.

Ingen jetlag?

Landade i morse på Arlanda och nu blir det en månad i Sverige. Rivstartade med att träffa familjen direkt på morgonen, och sen (efter en lång siesta) igen på kvällen. Nu när klockan är nästan midnatt (kl 17.44 i New York) och jag är trött känns det som om jag kommer att slippa jetlag, men så väl kan det väl ändå inte vara?

Gratis vin och snacks i flygplatslounge

Kom ganska tidigt till Arlanda för flyget igår. Tänkte att det skulle vara extra säkerhet för att jag skulle till USA, men eftersom jag hade en mellanlandning i Frankfurt så var det ju som vanligt. Planet var dessutom lite försenat.

Men istället fick jag chansen att för första gången utnyttja mitt Diners kort för att besöka deras lounge på Arlanda. Det var kompisen Marko, som ju jobbat som resereporter mycket längre än jag, som tipsade om att det räcker att bara skaffa ett sånt kort för att få tillträde till deras flygplatslounger runt om i världen. Man behöver alltså inte ha använt det för en viss summa eller ha uppnått någon guldnivå. Första året är kortet dessutom gratis.

Loungen då? Ja, inte särskilt lyxig på något sätt. Men med tanke på hur obekväma stolar det brukar vara vid gaterna och hur mycket en sunkig macka och dricka brukar kosta i någon av flygplatsrestaurangerna är det här ju ändå toppen. Det fanns lite olika bröd och enkla pålägg, alkoholfria drycker samt rött och vitt vin och lite nötter och chips till. Och kaffe och te förstås. Man kunde använda internet vid fasta datorer och det fanns tidningar att låna för att läsa. Fåtöljerna var i alla fall mjuka, men inte så bra att sova i vilket var det jag ville göra helst.

Pga nyliga magsjukan var jag rätt osugen på det mesta som stod till buds, men lite vitt bröd och ett halvt glas cola fick jag i mig i alla fall.

I Frankfurt gick jag terminalen upp och ner tills jag hittade en info-telefon där en man förklarade att Diners inte har någon lounge på den flygplatsen. Men under mitt travande hittade jag i alla fall jackpot. Helt tomma väntesalar med vadderade stolar på rad utan armstöd emellan – läs Säng. Där sov jag gott tills nästa flight skulle boardas.

4 x kul minnen från Marbella

Chikys härliga tapasbar där mina val - musslor, chorizo och gazpacho - står på bardisken.

Att säga att Solkusten inte är resmålet för mig är en underdrift. Jag undviker gärna platser med mer turister än lokalbefolkning och ännu hellre slipper jag en kust som är helt överbyggd av stora charmlösa hotell. Marbella är allt det här, men långt ifrån så illa som jag förväntade mig. Här är fyra trevligheter jag upptäckte.
* Gamla stadskärnan: Efter att ha besökt ett par helt själlösa turistorter på Mallorca kan jag meddela att Marbella har ett ”Gamla Stan”. Trånga gränder, vitkalkade hus, blomstrande balkonger. Och faktiskt en och annan spanjor.
* Chiky tapasbar: Är otroligt stolt över att jag lyckades. Knatade varenda gata upp och ner i de gamla gränderna och ratade restaurang efter restaurang med turistmenyer och bara blekfisar i shorts vid borden. På Chiky får man tapas för 1 euro/styck. En liten öl, caña, kostar samma. Jag åt musslor, gazapacho och chorizo mm för 6 euro sådär. Och man beställer på spanska. Jag hörde inga andra språk här inne.
* Hostal Berlin: Trodde förstås att boendet skulle bli svindyrt också, men inte då. Rum med fräscht privat badrum och gratis wifi kostade 30 euro. Och gatan det ligger på är superpittoresk.
* Kändisspotting i Puerto Banús: Nöjesområdet 6 km från Marbella är det som gett orten sitt rykte som festarställe med guldkant. Här ligger lyxyachterna på rad och kajen är smockad med folk. Att det drar kändisar är inget jag normalt skulle brytt mig om, om det inte hade varit… ta-ta-ta-taaaa… Rod Stewart! Av alla mina kändisspottingar kommer den förbli solklar etta tills jag dör. Han såg ut precis som han alltid gör – med hår och allt. Och enda anledningen till att jag såg honom var att en aningen rundfotad grabbgängskille med bar överkropp ylade efter honom ”Roooodddd”. Till slut vände han sig om och väste ”Schhhhhh”. Klassiskt!

Vampyrer i julträdet

Snö i Årsta.

Det verkar inte bli någon vit jul i år heller. Det är mer regel än undantag nu för tiden.

Men för exakt en månad sedan var det riktigt vackert och stämningsfullt här i Stockholmstrakten. Snön hade vräkt ner, marken hade ett tjockt täcke och även trädens grenar hade pudrats vita. Jag tog den här bilden när jag gick hem från bussen i Årsta. Det här trädet kallar Lisa och jag numera för vampyrträdet efter att hon gått hem samma väg efter att ha sett filmen ”Låt den rätte komma in” och fantiserat fram en och annan odödlig hängandes i grenarna…

Spott-fest

Lady Bump Lisa i DJ-båset.

I fredags hade vi ”spottare” releasefest för vår del, alltså Stockholmsdelen, av sajten Spotted by Locals. Det var verkligen lyckat. Lagom mycket folk, alla hade kul och väldigt bra musik hela kvällen – eller i alla fall de fyra timmar vi fick abonnera stället – ordnat av Lady Bumb (aka Lisa och Ulrika) i DJ-båset.

Stockholmsspottarna består av mig, Anna, Natalia och Vasco och det var vi som ordnade festen i Pet Sounds källare. Spotted by Locals är en rätt ny webbsida. Än så länge finns 20 europeiska städer med. Tanken är att besökare till städerna ska få tips från dem som bor i stan istället för från nån stressad resereporter som springer förbi i fem minuter och sen gör en rekommendation utan att veta om det fanns nån anledning till att det var en extra kul kväll eller seg dag på just det stället. Bra idé tycker jag. Och självklart rekommenderar jag alla att kolla in tex Budapest, Barcelona eller Berlin nästa gång ni ska dit. (Och inte tjänar jag en spänn på det!)

Ställena jag rekommenderat är inget speciellt för oss Stockholmare. Många är riktiga klassiker som alla – i alla fall de som hänger på Söder – känner till. Men om man bara är på besök i Stockholm ett par dagar så är det lätt att fastna i Gamla stan eller runt Vasamuséet och inte riktigt hinna med Skånegatan, Rörstrandsgatan eller Hornstull. Själv uppskattar jag i alla fall om nån tipsar mig om motsvarigheten till Nada Bara eller Copacabana Café när jag är ute och far.

4 x Gator att börja med i Berlin

Har du varit i Berlin förut så vet du redan det här, men för nybörjaren kan jag säga att det inte räcker med att känna till vilka områden som är värda besök. Du måste veta vilka gator du ska utgå från. Områdena är nämligen hur stora som helst och det är inte alltid så lätt att identifiera kärnan om man bara tittar på en karta.

1. Kastanienallee i Prenzlauer Berg – kantad av småbarer i alla de former
2. Boxhagener Strasse och Simon-Dach-Strasse i Fredrichschain – så mycket kul och udda shopping
3. Oranienstrasse i närheten av Mariannenstrasse i Kreuzberg – turkarnas och konstnärernas kvarter med alternativa caféer, barer och butiker
4. Goltzstrasse i Schöneberg – kanske blekt i jämförelse med de andra gatorna i listan, men Schöneberg var coolt när öst och väst var delat och här ligger Café M där David Bowie, Iggy Pop och Nick Cave sägs ha varit stammisar.

Berlin är fullt av nöjda berlinare

Hur cool är inte den här fasaden i Prenzlauer Berg?

Berlinborna är ofantligt nöjda med sin stad, skriver DN, trots att arbetslösheten är skyhög och inga stora tyska företag har Berlin som sitt huvudkontor.

Inte konstigt, tycker jag. Berlin är en fantastisk stad. Och jag tror inte berlinborna sörjer storföretagen när de istället kan locka konstnärer, filmskapare, designers och kulturpersonligheter.

Jag var i Berlin i juli i år – för första gången – så jag utger mig inte för att vara någon expert, men känslan man får är att det är en väldigt levande stad. Tolerant! Grafitti och gatukonst överallt. Långt ifrån rika bor på väldigt attraktiva och centrala adresser. Mysiga, coola och annorlunda områden utspridda lite varstanns. Det är en stad att trivas i helt enkelt.

Och hade det inte varit för den enorma arbetslösheten hade nog även jag sällat mig till skalan stolta berlinbor, men nu känns det lite galet att in och slåss på en marknad som redan har tillräckligt med folk att svälja. Men man ska aldrig säga aldrig.

4 drömresor jag redan gjort

Det här var alltså resor som jag under under flera år drömde om att göra och som sen blev av.

1. Plugga och bo i New York.
Jag antogs till ett utbytesprogram som Södertörns högskola hade med universitet i USA. Det fanns inga på Manhattan så jag valde det närmaste, vilket faktiskt låg i Jersey City i New Jersey. Så egentligen bodde jag aldrig i staten New York men eftersom pendeln bara tog 13 minuter till Greenwich Village så räknas det tycker jag. Dessutom gjorde jag min praktik 2 dagar i veckan på 50th Street.

2. Rundresa i Indien.
Vet inte hur jag snöade in på Indien. Kanske var det efter att ha jobbat på vegetariska restaurangen Chutney (2002), och att alla jobbarkompisarna hade varit där. I alla fall dröjde det fyra år innan det äntligen blev av. Jag hann med Mumbai, Goa, Udaipur, Pushkar, Agra och Delhi på en knapp månad i april-maj. Om du inte gillar värme är det fel tid att åka. Det var 48 grader några av dagarna.

3. Bila i Västra Australien.
Jag pluggade i Sydney hösten 1999 och eftersom jag inte hade varit i Australien innan valde jag att resa längs den mycket populära östkusten. Några vänner åkte istället till Västkusten och jag blev sugen på att ta det nästa gång. Det tog drygt åtta år. I mars i år var jag där. Det blev vingårdar, fantastiska öde stränder och gigantiska träd. Och jag lärde mig köra bra på vänster sida!

4. Berlin!
Ja, det är helt galet faktiskt. Jag har varit på många platser på jorden men lyckats missa Berlin och hela Tyskland trots att det ligger så nära. Och trots att jag velat åka dit i flera år. Men i somras blev det av. Åkte dit med Ariel. Åkte hem med Katarina. Och hann med en massa däremellan. Jag kommer garanterat tillbaka. Hoppas det inte dröjer 32 år till nästa gång.