Ytterligare en gammal vän

Kicki ihop med vännerna Jazz och Peter när vi värmer upp min nya lägenhet med en flaska vin, bara timmar efter att jag fått nycklarna.

Pratade ju här om att vissa människor är man lika mycket vän med oavsett om man träffas eller inte på flera år.

Hade ytterligare en sån upplevelse här i dagarna i New York. Det var Kicki, som jag lärde känna 1999 i Sydney när vi pluggade där, som nu skulle till New York och hälsa på sin gamla värdfamilj. Hon skrev till mig på Facebook och frågade om hon kunde komma in till stan och hänga med mig några dagar.

När vi väl satt där på sängen i mitt pyttelilla rum så kom vi på att vi inte hade en aning om när vi sågs senast. Hon har bot i Köpenhamn och jag har rest mycket och livet har kommit emellan. Men att det var 6-7 år sedan vi sågs hade i alla fall inte jag en aning om. Herregud vad tiden går.

Det var i alla fall jätteroligt att ”catcha upp” igen och det var precis som för 10 år sen.

Det var helt enkelt inte min lägenhet

Älskar min nya lägenhet. Den kändes som ett hem direkt. Och området är fantastiskt. Superkul-coola East Village men lugnare och med en starkare latino-touch..

Jag tror inte direkt på högre makter, men däremot tänker jag nog rätt ofta att ”det var inte meningen” att jag skulle få just den lägenheten/killen/tjänsten när allt man hoppats på skiter sig. Det gör det lite lättare i besvikelsen när det man hoppats på skiter sig.

Men när det gäller mitt lägenhetsletande var den här ”meningen”-känslan ännu starkare. Jag hade nämligen jättesvårt att välja mellan två lägenheter. En lite mindre, något äldre och ”ofräschare”, men med mer centralt läge och billigare. Och en större, finare, fräschare, men längre från tunnelbanan och med högre hyra. Jag tänkte till slut att jag gjorde ett smart val. Varför ta på sig extra dyr hyra när det redan kostar så mycket i New York. Och jag kan ju vara rätt lat ibland så det är ju toppen att bo 30 meter från tunnelbanan.

Men sekunden när jag gjort mitt val undrade jag om det verkligen var rätt. Och sen började allt krånglet. Värden ville ha flera olika papper, och nya krav kom hela tiden. Jag hade gått med på att betala 6 månaders hyra i förskott och det kändes mycket.
Jag blev stressad av det hela, speciellt eftersom jag skulle iväg till Los Angeles dagen efter. Jag tänkte en snabb tanke att jag nästan hoppas att värden inte godkänner mig för då kan jag välja den andra istället. Den värden mejlade nämligen och frågade om han kunde övertala mig att söka hans lägenhet istället. Det lät ju som ett prut-tillfälle!

Men på onsdagmorgonen blev jag godkänd. Mina 500 dollar i deposition räckte tydligen inte så jag blev tvungen att möta mäklaren på väg till flygplatsen och ge honom ytterligare 2400 USD. Jag visste att jag inte kunde backa ur för de pengarna skulle värden då kunna behålla. Det fick bli så helt enkelt.

Döm då om min förvåning när mäklaren ringer mig på hotellet i LA dagen efter och säger att värden har ändrat sig. Han vill ha 12 månader i förskott. Eller en massa papper som jag inte kan få fram eftersom jag inte är anställd. Jag blev först helt bestört. Jag hade ju redan sagt till vänner att jag hade en lägenhet och några hade redan pratat om att komma och bo i mitt gästrum. Men det tog inte många sekunder innan det klarnade. Det här var min väg ut. Jag frågade mäklaren och visst skulle jag få depositionen tillbaka om jag inte gick med på nya kraven.

Det tog mig ett par timmar att mejla min otroligt omfattande och välarbetade ansökan till den andra värden. På fredagmorgonen hade han svarat. Lägenheten var min och hyran var sänkt med 100 dollar/månad.

Det var verkligen meningen att jag skulle få den lägenheten och ingen annan. Jag valde bara fel på vägen.

Nu när jag flyttat i är jag helt övertygad. Det här är MIN lägenhet!

Anlänt i Vancouver

Dagarna innan Vancouverresan bara flög förbi. Nu har jag anlänt här och passar bara kort på att kommentera följande:
• Första intrycket av kanadensare är att de är übertrevliga. Flygvärdinnorna på Westjet skämtade sig igenom hela säkerhetsgenomgången och pratade bland annat om att han där framme, piloten var den som skulle se till att vi faktiskt landade i rätt stad och att man inte skulle vara girig och greppa två syrgasmasker… Dessutom satt jag för en gångs skull hela flighten och pratade med grannarna, två sociala kanadensare.
• Det regnar. Seattle har ju ett regnigt ryckte. Det verkar ha sträckt sig hit också.
• Det kommer bli en kul helg. Vännerna Shane och Kelly är redan uppe i bergen men de skickade sin kompis Kotone att hämta mig vid tåget. Vi ska också köra upp till Okanagan Valley ihop. Hon verkar riktigt festlig!

4 x Bu & Bä – Att ha 6 lgh-kompisar

Lovade ju att berätta om hur min flytt gick och hur det är i nya lägenheten. Det blir som sagt två stycken 4x-listor. En för Bu och en för Bä.

4 x BÄ
• Området: Billiga frukt och grönsaker och även färsk fisk och skaldjur i varje hörn här nere i China Town. Nära till många tunnelbanelinjer och gångavstånd till SoHo och Lower East Side.
• Lägenhetskompisarna: De är trevliga. Kul när man jobbar själv hela tiden att komma hem och kanske äta middag samtidigt som någon eller bara byta några ord då och då.
• Lägenhetens plus jämfört med den jag bodde i: Det finns ett matbord och en soffmöbel att sitta i i allmänna rummet. Tvättmaskin och torktumlare i lägenheten.
• Rummets plus: Jag har ett skrivbord. Och har nu köpt en helkroppsspegel, något jag saknat.

4 x BU
• Området: Det luktar fisk så fort man går utanför dörren. Även om tunnelbanan är nära tar det hundra år att gå dit pga allt folk som går så långsamt. Längre till mitt favvocafé i East Village.
• Lägenhetskompisarna: Det här skulle man kunna skriva en uppsats om. De röker inne. Vissa har problem att diska efter sig. Det är otroligt stökigt emellanåt. Det är högljutt både tidig morgon och sen kväll.
• Lägenhetens minus jämfört med den jag bodde i: Mycket mörkare. Ingen balkong/terass. Mer lyhört. Den avskyvärda långa smala korridoren mellan raden av rum. Sunkigt är bara förnamnet, även om man nog skulle kunna fixa mycket med lite nya möbler och renare typer här. Väldigt lite plats i kyl, frys och på hyllor eftersom 7 pers delar.
• Rummets minus: Inget fönster! Ingen rymd. Garderoben är mindre och står löst och tar upp plats. Igen – lyhört.

Tänkte väl det!

Hade visst skrivit om kubb (se nedan). Det hade bara inte publicerats av någon anledning.

Då byter jag ut den punkten på listan över kommande blogginlägg till ett som handlar om New York-bussar istället. Kanske inte låter så spännande, men det är stort.

Mycket att berätta, mycket att göra

Så är det ju. När man har massor på gång har man mycket att skriva om men ingen tid att göra det på. Och inte heller nu har jag tid att skriva på riktigt. Men jag lovar att det kommer snart och då ska jag bland annat avhandla…
• MIna första steg som yogalärare på ett mycket coolt event. Är helt fast nu, funderar på att ta en enmånads yogakurs i Indien eller på Bali.
• Min flytt, hur det är att bo i China Town och med 6 andra personer. Bu och Bä! Det kanske blir en 4x-listan.
• Kubb goes New York. Trodde att jag redan hade skrivit om det, men inte då. Jag har i alla fall premiäranvänt kubbspelet i Central Park. Succé!

Det var visst sex…

…lägenhetskompisar. Inte fem som jag skrev förut. Var och skrev på ansökan idag och betalade depositionen.

Det kommer helt klart att bli en utmaning att bo sådär trångt, men jag ser fram emot det också. Dels ska det bli kul att dela lägenhet med folk, och lära känna nya personer här. Och dels så känns det lite som ett socialt experiment – en utmaning – för mig. Hur kommer jag att hantera en sån boendesituation? Är jag för gammal? Eller kommer det att funka hur bra som helst?

Spelas Michael Jackson överallt i Sverige också?

Det har varit non-stop sen den 25 juni då nyheten om Michael Jacksons död kom. Första gången jag hörde det var vid lunchtid dagen efter. Satt på trapporna utanför Metropolitan Museum då en gatumusikant började spela ”Bad” på sin saxofon.

På kvällen var jag på en bulgarisk klubb i Lower East Side. På övervåningen spelades zigenarmusik och det var ett otroligt drag. Men på undervåningens dansgolv kördes ett par Michael Jackson hits. Och så har det fortsatt. Man hör det i bilar som åker förbi, i butiker, i barer. Och soffsurfarna har redan bjudit in till MJ-tribute kväll. Folk kan inte få nog av hans musik just nu.

Lite lustigt var det därför att när jag träffade några kompisar på en bar i Lower East Side på lördag eftermiddag och vi började prata om MJ sa en av tjejerna ”Va, är Michael Jackson död? Aha, det var därför de bara körde hans låtar på baren jag var igår…”

Hur man har kunnat missa alla nyheter på internet, alla förstasidor på tidningarna, inte hört någon prata om det ute eller på tunnelbanan och inte snappat upp att det var något skumt med all hans musik som spelades överallt, det är helt otroligt. Speciellt om man befinner sig i en sån stor stad som New York.

Appropå filmrecensioner – Coppolas nya

Var och såg Coppolas nya film, Tetro, i lördags och recensionen har nu legat ute på MovieZine.se ett par dagar. Jag bara älskade den här filmen. Hade absolut inte räknat med att dela ut några 5:or så här tidigt som recensent. Men å andra sidan har jag ju blivit tvungen att dela ut en 1:a också (till Land of the Lost) så det kanske behövdes för balansen.

Har funderat lite på det här med filmbetyg på senaste tiden. Det finns ju många olika skalor – USA använder ofta en 4-gradig medan IMDB använder 10 stjärnor. Och betyget verkar också vara olika mycket värt. Om man tex översatte IMDB:s till en 5-gradig så skulle ju vår svenska 2:a vara nånstans kring 3-5, men det stämmer ju inte alls. En så låg siffra på IMDB skulle betyda att filmen var genomrutten och en 2:a i Sverige kan man ju se om man inte förväntar sig för mycket.

MIN BETYGSÄTTNING
Så jag tänkte bara snabbt gå igenom hur jag sätter mina betyg.
1: Mycket ovanligt betyg. Filmen ska i princip inte ha några försonande drag. Man ska känna att det är totalt slöseri med tid även om filmen är gratis att se.
• Ett kort beskrivande ord för dessa filmer skulle vara ”URUSEL”.
• Nyligt Exempel: Land of the Lost
2: Ganska vanligt för tråkigare actionfilmer och alltför smöriga romantiska komedier.
• Beskrivande ord: ”DÅLIG/INTE BRA”.
• Nyliga exempel: The International (rätt trist action) och He’s Just Not That Into You (irriterande rom-com).
3: Här hamnar så klart många filmer, men känns som ett tråkigt betyg att ge eftersom både halvbra och halvdåliga filmer hamnar här och betygssiffran därför kan vara svår att tyda. Kan ofta vara en ojämn film. En film som har vissa riktigt bra detaljer, men som man ändå inte riktigt gillar. Det är också ofta bättre romantiska komedier, för de hamnar sällan på en 4:a. Bra filmer som inte är tillräckligt speciella, typ Män som Hatar Kvinnor, skulle jag också sätta här. Man går ofta ut från biografen ganska nöjd utan att känna ”Oj, vilken bra film”.
• Beskrivande ord: ”OKEJ” till ”BRA”.
• Nyliga exempel: The Hangover (rolig men ändå för grabbig), Public Enemies (dramatisk men saknar många viktiga element), Pelham 123 (bra thriller men inte värd en 4).
4: Här hamnar de flesta av de filmer jag verkligen gillar. 4:or får filmer där jag gått ut från biografen och varit imponerad, berörd eller kanske lycklig.
• Beskrivande ord: ”MYCKET BRA”.
• Har inga helt nya exempel tyvärr, men på min lista finns Vicky Cristina Barcelona, Låt Den Rätte Komma In, Atonement, Pans Labyrint mfl. Jag har förstås också många gamla klassiker på den här listan. Senast hamnade originalet av Pelham One Two Three från 1974 här.
5: Det ska till något extremt för att jag ska ge en film toppbetyget. Jag har märkt när jag läst andra recensioner att filmer oftare får en jämn ström 4:or. Om de får en eller ett par femmor så brukar många andra ha gett den en 3:a. Jag skulle alltså vilja säga att 5:orna är ett mer personligt betyg, något som har berört mig, men som kanske inte faller den stora kritikerskaran i smaken. Så verkar det tex vara med Tetro, i alla fall hos amerikanska recensenter. Betygen har varit mycket blandade. För mig blev det en 5:a eftersom jag både kom ut riktigt imponerad och påverkad efter visningen och sen tillkom allt det andra, sånt som jag uppskattar i en film. Som det oerhört vackra fotot, dansscenerna och musiken. Det kändes som en film gjord på det sätt som de gjordes förut, som ett konstverk.
• Beskrivande ord: ”WOW!”.
• Nyligt exempel: Tetro. Tidigare filmer på min lista är Nyckeln till Frihet (kan se den hur många gånger som helst), Amelie från Monmartre (annorlunda idé och sorgligt vacker kärlekshistoria) och Eternal Sunshine of The Spotless Mind (Kaufman imponerar ofta, men den här filmen rörde någon nerv i mig också).

Det blev visst inte så snabbt det där. Brukar bli så när jag sätter igång.

—
Tetro kan i alla fall ses på Landmark Sunshine Cinema som ligger på Houston Street i Lower East Side. Det finns ännu inget datum för när den kommer till Sverige, men lyd mitt råd. Ladda inte ner eller köp den på DVD över internet för att få se den fortare. Den här filmen ska ses på bio!

Public Enemies på bio

Idag hade nya Michael Mann filmen med Johnny Depp och Christian Bale premiär och jag var där och såg den för att skriva en recension för MovieZine. Ni får läsa där sedan för att få reda på detaljerna om vad jag tyckte men jag kan avslöja att jag blev besviken. Hade så gärna hoppats på att äntligen få recensera en 4-film.

En annan som verkade besviken tidigare är New York Posts recensent. Det blev visst lite bråk med Universal för att han publicerade sina åsikter för tidigt.

Nykter midsommar i New York?

Ska precis ner till Battery Park och fira midsommar med andra New York-svenskar. Har hört att det ryktas om kubb, vilket kan vara enda anledningen till att jag åker.

Små grodorna kan jag klara mig utan, och midsommarmaten gissar jag är dyr eftersom den serveras av Manhattans finaste svensk-restauranger och alkohol är ju förbjuden i stadens parker så så mycket annat kul ska man nog inte räkna med. Men vi får se! Återkommer med detlajer och foto.

Snabb twitter-reaktion

De här Twittrarna (Hot Gay Guys) började följa mig idag. Jag kände inte riktigt att jag tillhörde målgruppen och undrade hur de hittat mig tills jag kom på att jag precis själv twittrat så här:

”Spent the weekend at Brooklyn Pride. Had no idea the gay marriage laws were so discriminating and complicated in the US. www.meny.us”

Min senaste recension: Land of the Lost

Nu ligger min senaste recension ute på MovieZines sajt. Det handlar alltså äventyrs/humor/barn-filmen Land of the Lost med Will Ferrell. Jag skriver inte mer här, recensionen får tala för sig själv.

En dag på nöjesfälten – jag är mörbultad

En av dagens uttröttande aktiviteter - berochdalbanan Kraken på Seaworld. Den var helt enkelt sjuk.

Idag har jag reflekterat extra mycket över hur det är att jobba som resereporter. När folk låter avundsjuka brukar jag alltid säga att ”det är ju inget dumt jobb precis, men inte fan är det semester!” Det har nog aldrig stämt så bra som idag.

Eftersom jag kom tillbaka till hotellet sent igår och sen var tvungen att svara på mejl, skriva lite, gå igenom utrustningen och läsa på om parkerna så somnade vid 4. Eftersom det är viktigt att komma iväg till parkerna tidigt stod klockan på 8. Alltså fyra timmars sömn.

Under dagen hann jag med hela fyra olika nöjesfält, från kl 9 till 21. Tolv timmar alltså. Jag tog en paus för lunch först kl 15.30 – annars har jag nog inte ens suttit ner i mer än fem minuter.

Jag har skavsår under fötterna, har bränt mig på näsan, knäna känns uppsvullna efter alla promenader och håret är helt galet efter vatten, sol och vinden från bergochdalbanor.

Men trots detta farande mellan olika ställen så chockade jag mig själv genom att faktiskt ha kul idag. Hade inte ens tagit med i beräkningen att det skulle vara roligt att som 33-åring springa runt ensam på nöjesfält. Men det var det.

Så, roligt jobb? Ja. Som betald semester? Nej, nej, nej.

Konstigt väder

Eftersom jag reser en del har jag länge haft vädret för en massa olika städer förinställda på min Mac-dator. Med ett klick så har jag året runt kunnat jämföra Stockholm med Jerusalem, Thailand, Barcelona osv.

Just nu har jag förstås New York-vädret med i samlingen. Och eftersom jag måste lära mig att återge temperaturer i Fahrenheit här tänkte jag att det var smart att ha två inställningar – en för Celsius och en för Fahrenheit. Till slut skulle nog konverteringen sätta sig automatiskt tänkte jag.

Men för ett tag sedan upptäckte jag att något inte stämde. Och nu har det hänt igen. Med Celsius är det soligt i New York, men med Fahrenheit är himlen tjock av moln.

Och när jag snabbt använde konverteringsverktyget bredvid skiljde sig även temperaturen åt någon grad. Borde inte samma datortjänst använda samma konvertering? Eller är det helt enkelt så att sajten som får inte väderleksrapporterna har två olika källor – en för Fahrenheit och en för Celsius? Låter urbota dumt, men var i ligger annars förklaringen? Det är ett mysterium.